Patienter fick vänta längre än tidigare på vård inom primärvården i fjol, uppger Institutet för hälsa och välfärd, THL. Försämringen syntes särskilt bland barn och unga, för vilka den lagstadgade tvåveckorsgarantin inte uppfylldes. Enligt THL hann 56 procent av barnen och de unga till läkare inom två veckor.

Även för vuxna försämrades tillgången till vård. THL uppger att 59 procent av de vuxnas läkarbesök genomfördes inom två veckor i fjol, jämfört med 70 procent året innan. Att vårdgarantin förlängdes gällde dock bara personer som fyllt 23 år, och förklarar därför inte varför läget försämrades för barn och unga.

THL säger att nästan alla första besök hos läkare eller sjukskötare genomfördes inom tremånadersfristen i fjol. I praktiken betyder det att den längre vårdgarantin också innebar längre faktisk väntetid innan patienten nådde fram till vården. Uppgifterna tyder på att trycket i primärvården framför allt samlades vid den första kontakten.

Samtidigt minskade antalet personer som väntat länge på vård inom den specialiserade sjukvården i fjol. Det totala antalet väntande minskade med nästan 8 000. Helhetsbilden är därför blandad: köerna växte i primärvården, men den värsta belastningen i specialiserad vård lättade åtminstone delvis.

Väntetiderna är en av de viktigaste indikatorerna för hur väl välfärdsområdena klarar att möta efterfrågan. Statsminister Petteri Orpos regering har betonat saneringen av de offentliga finanserna, men THL:s siffror visar att ekonomiskt tryck också kan märkas i patienternas vardag. Att barn och unga fick sämre tillgång till vård väcker frågor om hur jämlikt tjänsterna faktiskt fungerar mellan olika åldersgrupper.